Här är SASK idealvärden på MH (blått) och rasens medelvärde (röd linje)
Deras godkända värden är inte med på diagrammet. Jag lägger ut det bara för att visa hur medelvärdet ser ut. Det blir för kladdigt att lägga in det i mitt diagram.
Den röda linjen är idealvärdet och det gröna området är godkänt värde.
Där den röda linjen inte syns ligger Lyra på samma linje som idealvärdet.
På 5, 6 och 8 avviker Lyra från "idealet". Det är gripande och dragkamp där SASK har satt 4 och 5 som ideal (jag tycker att idealet för en vallhund är att de inte biter med hela munnen och håller fast, så håller fåren längre*) så även 3 borde vara med som godkänt värde.
På 25 handlar (skäller) inte Lyra på spökena som är önskvärt och får där en 1:a istället för en 5:a.
På 13 dröjde hon tydligen för länge med att börja kampa med figgen i avståndsleken. Vad tycker ni ?
Annars följer hon Aussiens idealvärde väldigt bra.
Här är filmen på Lyras MH:
Här är filmen på Lyras MH:
*Varför vallhunden har ett annat gripande än vargen tex.
Coppinger et al. (1987) utgår, något förenklat, från att vargens jaktbeteende utförs enligt
sekvensen 1) Eye, 2) Smygande, 3) Jaga efter, 4) Bett, 5) Dödande och 6) Ätande. Eye
definieras som att vargen intar en hukande kroppsställning och stirrar intensivt på bytet,
Smygande som att den rör sig mot bytet samtidigt som den visar eye, Jaga efter som att
den försöker komma i kapp bytet, Bett som ett bett som sker i samband med jakt men
som inte dödar bytet, och Dödande som ett kraftigt bett, ibland i kombination med
skakande. Coppinger et al. (1987) redovisar inte vad de bygger sin uppfattning om
vargens jaktsekvens på, men den stämmer relativt väl överens med den tidigare återgivna
sekvensen enligt Peterson & Ciucci (2003).
Enligt Coppinger et al. (1987) visar border collier oftast den första halvan av
jaktsekvensen (eye – smygande – jaga efter), men mer sällan den senare. I stället har de
en benägenhet att avbryta sekvensen efter att den jagat efter eller, ibland, efter bett, och
börja om från början med eye. Detta mönster, menar de, är nedärvt och typiskt för
vallhundsraser. Andra raser, som är mer eller mindre neoteniserade än border collie, visar
följaktligen mer eller mindre av den fullständiga funktionella jaktsekvensen.
Coppinger et al. (1987) utgår, något förenklat, från att vargens jaktbeteende utförs enligt
sekvensen 1) Eye, 2) Smygande, 3) Jaga efter, 4) Bett, 5) Dödande och 6) Ätande. Eye
definieras som att vargen intar en hukande kroppsställning och stirrar intensivt på bytet,
Smygande som att den rör sig mot bytet samtidigt som den visar eye, Jaga efter som att
den försöker komma i kapp bytet, Bett som ett bett som sker i samband med jakt men
som inte dödar bytet, och Dödande som ett kraftigt bett, ibland i kombination med
skakande. Coppinger et al. (1987) redovisar inte vad de bygger sin uppfattning om
vargens jaktsekvens på, men den stämmer relativt väl överens med den tidigare återgivna
sekvensen enligt Peterson & Ciucci (2003).
Enligt Coppinger et al. (1987) visar border collier oftast den första halvan av
jaktsekvensen (eye – smygande – jaga efter), men mer sällan den senare. I stället har de
en benägenhet att avbryta sekvensen efter att den jagat efter eller, ibland, efter bett, och
börja om från början med eye. Detta mönster, menar de, är nedärvt och typiskt för
vallhundsraser. Andra raser, som är mer eller mindre neoteniserade än border collie, visar
följaktligen mer eller mindre av den fullständiga funktionella jaktsekvensen.
Här är egenskaperna uppdelade i grupper och jämfört med medel-Aussien.
blå = önskvärtröd = medel i rasen
grön = Lyras värden
Jag tycker också idealvärdet SASK tog fram är väldigt intressant.. jag har jämfört aussien och rottisen.. hur det önskvärda/idealet är och hur det ser ut i dagsläget.. Aussien ska ha mer gripande, mindre rädsla, mer nyfikenhet å kontroll än en rottis.. http://tokvovvarna.blogg.se/2012/january/jamforelse-aussie-rottis-mh.html
SvaraRaderaJa jag vet Emma. Jag har också jämfört det och häpnat. Helt sjukt.
RaderaOj vilket fint MH :-)
SvaraRaderaVist är de spännande.. att aussien som är vall och bruks.. ska ha mer gripande än en rottis som inte har vallen på samma sätt utan är en mer inriktad brukshund (i mina ögon).. Sen att aussien har betydligt längre att ta sig upp till idealet från medelvärdet än vad rottisarna har med deras är också spännande.. bör man inte satsa på att öka lite i taget, än så mycket på en gång?
SvaraRaderaJag har tänkt mycket på det där med gripande efter att vi gjorde MHt, och artikeln du la upp AnnLoice var väldigt bra! Det är ju precis så, det är ju en vallhund, och en hund som du fullföljde jakten vore ju fel..
SvaraRaderaFasinerade det med rottis och aussie! Jösses alltså! Hur kommer det sig att man satt upp de värdena för Aussien? Vad är det baserat på?
Jag är väldigt stolt över Lyras MH, det var fantastiskt att se! :) Spännande att se det jämfört sådär! :)
intressant.. när jag tänker idealvärde så är det väl inte så att alla hundar "måste" vara exakt som idealvärdet, men att det är något att sträva efter... att det är likt andra raser tänker jag att det beror på att det kanske är något mer allmänt hur man vill att en hund ska vara, speciellt när det gäller socialitet, rädslor osv..
SvaraRaderanär det gäller gripande så vet jag inte nog mycket om vallning och hur idealet skulle se ut där, har ni jämfört med medelvärdet på BC som kanske har kommit långt i vallningen, hur ser det ut?
jag kan tänka mig att för en brukshund borde det vara rätt bra med bra gripande och kamp.. det visar ju också på mycket vilja att kämpa för att få sin grej eller vad man ska säga.. där kanske man kan också jämföra med idealvärde på andra bruksraser som är bra representanter?
Rusa har 5 på gripande, men när jag har provat valla med henne så ser jag inte detta som någon nackdel.. men nu har jag ju inte vallat så mycket och kan så lite så jag vet ju inte exakt hur det funkar..
men hennes gripande ser jag snarare som att det bottnar i hennes väldigt stora leklust.. men hon har dock bara 2 på dragkamp.. där skulle jag faktiskt i bruks och träningssammanhang ha haft lite mer kamp i henne, för det hade gett mig ännu ett sätt att belöna henne ;)
jag kan ju jämföra med BCn som jag haft hemma som är väldigt väldigt duktig i träning och tävling (hennes matte körde sök och tydligen var hon SM material där), så hade hon iaf 4 på gripande och 5 på leklust på sitt mh.. hon hade dessutom väldigt högt på avståndsleken... (5) stor nyfikenhet, kamp och leklust... däremot så var hon kanske inte idealet på vissa andra saker.. men det var intressant att träna och känna på skillnaden..
kollade medelvärdet på BC på leken: leklust ligger på 4, gripande på 3,6 och dragkamp på 3,4... avt. lek leklust: 3,5 och lek 2: 3,9 på gripande och 3,5 på dragkamp.. det är ju bara medelvärdet förstås.. om vi jämför det med aussiens medelvärde (inte idealet nu alltså) så ligger det något lägre på alla de ovan nämnda grejerna...
SvaraRaderamen som sagt, MH får ju kompletteras med mycket annat för att verkligen visa vad hunden är för nån ;)
intressant diskussion...
SvaraRaderaDet som sätts som idealvärde påverkar rasen på sikt eftersom de flesta uppfödare bla. använder Mh som en vägledning då de väljer avelsdjur.
SvaraRaderaSjälvklart vill vi inte ha rädslor, det är mycket viktigare än ett bra gripande. Mycket leklust, mod och nyfikenhet ska vi också sträva efter i rasen. Så får de gärna vara sociala för att kunna jobba med andra människor.
Jag tror att gripandet är något som går att tränar in då de som håller på med bruks ofta har höga poäng där. Lyras bror Santos har 4 och 5 på gripande och dragkamp. De tävlar bruks.
De är jätteh'rliga allihopa:) Jag är såå nöjd med mig prins:)
RaderaPå tal om Santos siffror så sa faktiskt beskrivaren på vårat MH att det var det "bästa"/"mesta" gripandet hon hade sett hos en aussie under sina 25 år som beskrivare :)
SvaraRaderaDet är dock inget som jag medvetet tränat in hos honom utan de gör han själv.. hade inte en aning om att de ens poängsatte en sån sak som gripande på MH mm. Så det var roligt! :)
SvaraRaderaSantos och Heaven var de som apporterade bollen på valptesten och visade stor kamplust. Det ska bli spännande att se Heaven "Sallys" gripande på MH också. Hon var som en liten pitbull som valp och släppte aldrig om hon fått tag i nåt.
SvaraRaderaDet är inte så vanligt i rasen att de har bra gripande.
Jag jämförde Lyras MH med idealet för att hon var så nära, men hon är ju ovanligt cool och inte så nära medel Aussien har jag förstått. Både Santos och Luva gjorde också jättebra MH.
Mamma Sparven hade 3 och 5 på gripande och 5 på leklust, på korningen hade hon mindre på gripandet men leklusten går nog aldrig ur :)
Pappa Eros hade 2 på gripande och 4 på leklust.
Spännande att se hur det ärvs ned.
tycker idealet verkar rätt bra ändå.. som du säger så är det viktiga delar för att hunden ska fungera i samhället, men också som arbetshund.. vi diskuterade avståndsleken på min instruktörsutbildning, för hon som var och föreläste hade hovawart och de hade haft ganska mycket problem med mentaliteten.. hon sa att de satsade mest på avståndsleken och fick därmed en mer social och trevlig hund.. kan tänka mig att det är rätt bra med bra på avståndsleken också med tanke på att det krävs mod för att gå ut från föraren, hunden måste också vara social och kunna snabbt inse att det inte är något hot...
SvaraRaderakul att sparven hade så bra på leken! Det tycker jag är super.. lek är såå viktigt om det ska bli bra i träning och tävling :D
blev också sugen på att göra ett spindeldiagram nu....
Ja vad kul att se fler diagram ! Lägger du upp det i din blogg då?
SvaraRaderaFast jag tycker tycker inte att man kan jämföra aussien med rottisen för det är ju två helt olika raser med olika mentalitet och förutsättningar, avlade för olika saker. Nog för att rottisen har mycket vall i sig, men man avlar ju inget för att få fram eller bibehålla det.
SvaraRadera